Idag gjorde jag samma procedur som igår. Jag började dagen med te och honung för att sedan lägga mig och sola på en filt på kvarterets allmänna gräsmatta. Jag log för mig själv när det gick förbi människor i jeans, långärmade jackor, kängor och (på riktigt) mössa! Har de glömt att det är sommar? Nåja, jag snorade och hostade och skrämde iväg alla som ens funderade på att lägga sig i närheten av mig. Från och med nu har jag hittat min egen solplats där jag kommer att spendera varje ledig sommartimme. Jag kanske borde markera mitt revir med vit sprayfärg. En ruta med texten ”reserverad plats”. Eller ”varning för böldpest” kanske är mer effektivt. Jag hade en jätteskön stund tills min (alkoholiserade) granne började gorma och ropa. Hon har tydligen glömt mitt namn. ”SOLAREN, HALLÅ SOLAREN, KOM OCH KOLLA!!”. Det visade sig att hon hade kommit på att huset mitt emot har större källarförråd än vi. ”Minst dubbelt så stora” påpekade hon och var tokförbannad. Jag såg ingen skillnad men mmhade för att inte skapa dålig stämning. Det gick en liten stund och sen hörde jag hur hon fräste och hytte med näven åt ett gäng public service arbetare som hade råkat kratta upp löv i hennes rabatter. Ja, vad ska man säga, jag ligger i lä på tokförbannadsfronten. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tillhör 30 + kategorin och identifierar mig som en trött, sliten och 10 kg för tung mamma. Men då och då får jag feeling. Det hände mig ikväll när jag var ute på en löptur (låter ju väldigt hurtigt när jag skriver det så). Jag hade musik i öronen...

Instagram verkar tro att jag är fascinerad av ormar. Och det vet ju alla, att ormar ger mig dödslängtan. Ibland skriker jag hysterisk och hoppar upp i knät på den som står bredvid. Oftast är det någon bekant som får ta emot mig, men ibland överraskar...

Jag ska vara ärlig. Jag är en träningsfuskare. Jag älskar att gå runt på jobbet och prata om alla pass jag ska köra i veckan. När arbetsdagen är slut säger jag hejdå till alla och slänger träningsbagen över axeln samtidigt som jag fiskar efter uppmun...

Vi har precis kommit hem från en semestervecka på La Gomera. Det var tydligt att det handlade om en charterresa till de svenska pensionärernas paradis - Kanarieöarna. Minst hälften av resenärerna var liksom iklädda Hawaiiskjorta och stråhatt redan på...

Jag vandrar runt i någon sorts bubbla av likgiltighet. Jag är inte mig själv. Det måste få ta tid, säger alla jag känner. Tråkigt nog är jag det norra halvklotets mest otåliga själ. Jag lovar, jag skulle behöva gå i avslappnings-yoga, medicinsk qi go...