Dagens planering:

6 km på löpbandet

Sola solarium

Shoppa det sista inför Gotlandsresan (ja jag åker imorgon)

Packa

Dagens sanning:

5 timmar i servicetelefon med hp (min dator har kolapsat!!!)

Jag kan lika gärna slänga skiten i en grön kontainer med en gång. Min dator, mitt liv!!! Mitt liv i en grön kontainer! Och min telefon. Idag kom beskedet från servicen: skadan omfattas inte av garantin! Nähä, tack! Tack för den. Tack Gud för att all min kontakt till omvärden är blockerad. Tack!

Jaha, då får jag väl kila upp till Computer city och köpa en ny dator. Och en ny mobil på samma gång. Vad bra. Lysande. Nej just det, jag glömde. Jag lever på 5 kr i veckan och låter pappa betala hyran i sommar. Översikt på kontot: noll kronor och noll öre. FAAAN, PISS, HELVETE!

Dagens hälsoparameter

5,5 km på löpbandet, BRA!

1 kg godis, mindre bra (ja, jag lider av diabetes)

Ingen solning, bra för hudcancerfaktorn, mindre bra för min exteriör

Antal koppar grönt te: Noll, mindre bra (nej jag vill inte åldras i förtid)

Antal rotfrukter: 2 morötter, klart godkänt

Totalt:

Katastrof    l-----------------------------------------x-------------------l    Utmärkt

Ja, jag måste ändå nöja mig med dagens insats.

Idag känns det lite bättre. En shoppingrunda på 6 timmar, 4 km på löpbandet samt 25 minuters solning på solariet var medicinen. Inte en dubbeldos voltaren. Jag har köpt skor. Inte för att jag behöver det, utan för att Jonas inte tyckte om mina svarta pumps. Och ja, jag fattar att han inte gjorde slut på grund av ett par fåniga skor. Men ändå. Ett par nya skor. Tack, det käns bra. Förutom skorna gjorde jag några mindre inköp (en kofta, en jacka, två hårprodukter, underkläder, ett skärp, ett par solglasögon (ja inga dyra alltså, bara från H&M), en foundation, ett rouge, ett läppglans, ett par strumpbyxor med hålla in magen funktion, en flaska brun-utan-sol, en kjol, ett par mjukisbyxor, en nässesär, hårspännen, ett diadem, forma-ögonbrynen-mall). Det är en kvinnas rättighet att shoppa då hon lider av en svår depression.

Vad tycks?

Om exakt 2 minuter fyller jag tjugoett. TJUGOETT! Det är vansinne. Jag vill vara liten igen. Tio. Inte tjugoett. Saknar den tiden då höjden av saknad var när mamma skulle åka och spela tennis på torsdagskvällarna (ja, det var MISÄR), då höjden av smärta var att slå i stortån i asfalten och höjden av sorg var när den röda trampbilen (ja, den bästa) var upptagen. Det går för fort. Min bästa vän har gift sig. Ja, det är sant. Tjugoett år och gift! Och här sitter jag, tjugoett år och utan pojkvän, utan framtidsplaner, utan några som helst uppslag.

Sitter hemma och tittar på 102 dalmatiner på tv tillsammans med syster. Och jag älskar det. Njuter av att få vara hemma hos mamma och pappa, gosa ner mig i soffan och se på barnfilm. Mamma och Pappa. Världens bästa. Universums bästa. Är inte så ofta vi ses nu för tiden. Jag saknar dem. Jättemycket. Och min syster. Världens finaste syster. Min bror är inte hemma. Han har åkt till norrland för att hälsa på en kompis. En kompis som varken har el eller varmvatten. Vem åker till norrland frivilligt? Och utan el och varmvatten? Stackars! Hur som helst, skönt att vara hemma, tänka på annat än damm, tvätt och disk. Jonas t ex. Massor med tid att tänka på Jonas. Bra eller dåligt, jag vet inte. Dåligt, antar jag. Jättedåligt!

"Lagom är bäst"

Den gamla klyschan dödar mig. Lagom lagom lagom. För mig existerar inte lagom. För mig existerar bara mer, mera, mest. Eller ingenting. Allt eller inget, helt enkelt. Så lever jag. Så därför döper jag den här bloggen till det. Allt eller inget.

Anledningen till att jag börjar blogga är enkel. Jag lider av tristess. Jag lever i en absolut händelseförlamad värld, inte alltid, men nu. Inget plugg, inget jobb, ingen pojkvän. INGEN POJKVÄN! Dumpad. Synonymer till dumpad: såld till underpris, lämnd åt sitt öde, bortslumpad. Ja, så käns det, precis så. Jag är lämnad åt mitt öde, övergiven, bortslumpad, såld. I vanliga fall skulle jag njuta av tystnaden och lugnet. Men inte nu. Nu saknar jag kaoset. Jag vill ha oreda, ofärutsägbarhet. Jag vill ha Jonas! Bara Jonas! Nu!