Igår skulle jag på yoga. Jag var lite sen på grund av diverse orsaker och när jag kommer till gymmet, stressad och i verkligt yogabehov, visar det sig att min biljett har lämnats till någon på reservlistan. Min första tanke är protestera, men det visar sig att jag inte är ensam om att ha blivit berövad på min yogabiljett. Helt plötsligt står jag mitt i en svärm med arga och frustrerade yoga-lovers som nekats deltagande. Någon svär åt personalen, någon stampar i golvet och en annan försöker slita åt sig en biljett från en redan anmäld deltagare. Herre gud. Det är uppenbart att vi alla behöver andningsterapi. Skona mig från yoga. Jag åker hem och bokar in en harmlös tisdags-cross. 

Så var det då dags för crosstraning. Kommer ni ihåg inlägget där jag skrev om hur otrevligt det var när mina träningstights sprack i grenen? Det finns där om man bläddrar lite i arkivet. Det var en ytterst plågsam historia för alla inblandade. Nu undrar jag om Gud vill straffa mig, för idag hände det IGEN! Vi värmer upp med klassiska övningar i ring: höga knän, framför-bakom-steg, sidchaseer och indianhopp. Adrenalinet lixom pumpar i kroppen och jag är taggad. Instruktören är snygg. Kroppen mår bra. Helgvinet är inhandlat och väntar i skåpet. Jag är på topp helt enkelt. Vi fortsätter uppvärmningen med långa utfall, höga sparkar och sist men inte minst de smickrande elefantstegen. Ni kan ju tänka er hur det ser ut. Och när vi stapplar omkring där som elefanter på led ser jag hur personen bakom i ledet glor på min bakdel. Eftersom jag har varit med förr förstår jag direkt vad det handlar om. Jag känner efter med handen och mycket riktigt, ett hål stort som en tennisboll. Jag har inget annat val än att ta mina saker och lämna salen. Tack för mig. IGEN!

Summan av kardemumman har jag åkt till gymmet två dagar i rad för att betala dyr parkering, göra av med noll kalorier och avsluta med att äta en jag-tycker-synd-om-mig-själv-macka i soffan. Jippi!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tillhör 30 + kategorin och identifierar mig som en trött, sliten och 10 kg för tung mamma. Men då och då får jag feeling. Det hände mig ikväll när jag var ute på en löptur (låter ju väldigt hurtigt när jag skriver det så). Jag hade musik i öronen...

Instagram verkar tro att jag är fascinerad av ormar. Och det vet ju alla, att ormar ger mig dödslängtan. Ibland skriker jag hysterisk och hoppar upp i knät på den som står bredvid. Oftast är det någon bekant som får ta emot mig, men ibland överraskar...

Jag ska vara ärlig. Jag är en träningsfuskare. Jag älskar att gå runt på jobbet och prata om alla pass jag ska köra i veckan. När arbetsdagen är slut säger jag hejdå till alla och slänger träningsbagen över axeln samtidigt som jag fiskar efter uppmun...

Vi har precis kommit hem från en semestervecka på La Gomera. Det var tydligt att det handlade om en charterresa till de svenska pensionärernas paradis - Kanarieöarna. Minst hälften av resenärerna var liksom iklädda Hawaiiskjorta och stråhatt redan på...

Jag vandrar runt i någon sorts bubbla av likgiltighet. Jag är inte mig själv. Det måste få ta tid, säger alla jag känner. Tråkigt nog är jag det norra halvklotets mest otåliga själ. Jag lovar, jag skulle behöva gå i avslappnings-yoga, medicinsk qi go...