Att gå till tandläkaren är vidrigt. Speciellt när man ska dra ut tänder eller laga hål. Igår fick jag uppleva tre härliga bedövningssprutor (nålen var helt craaaazy). Tungan svullnade och hängde lealös i munnen och jag kände mig som en blandning av en dreglande mongolid (inte illa menat) och en uppsvullen hamster. Tandläkaren lagade tre hål med sina hjälpmedel borrmaskinen, slämsugaren och slipverktyget. Borrljudet ekade i mitt huvud och jag insåg att jag ska vara evigt TACKSAM för att jag inte jobbar som tandläkare. FYFANVADÄCKLIGT! När jag kom hem och skulle sova visade det sig att grannen hade fått för sig att sätta upp vägghyllor med hjälp av en BORRMASKIN. Jag dog lite inombords och stoppade papper i öronen. Stackars mig och stackars alla tandläkare.

Idag har jag en sån där typisk "jag-tror-att-jag-är-gravid-dag". Ni vet, när man känner sig svullen, klumpig, mår illa och är helt övertygad om att det beror på det lilla fostret som växer i magen. När man drar upp tröjan framför spegeln ser man hur magen putar ut och man blir lycklig och deprimerad på samma gång. Eftersom man ändå kommer bli tjock (det finns ju liksom ingen undanflykt) passar man på att äta tonvis med choklad och tror att mat är samma sak som kärlek. Sen visar det sig att graviditetstestet är negativt och man fattar ingenting. Qua? Ge tillbaka min bebis!