När man går på obligatorisk kvällsföreläsning på skolan och inser att föreläsaren är: 1. Från gotland 2. Ska prata om statistik i U-länder 3. Har ticks och 4. Tror att han är rolig fast han är tråkig, då skulle vem som helst kunna bryta ihop. Ingen ont om gotländska men det passar helt enkelt inte ihop med statistikföreläsningar. Det låter fånigt, nästan lika fånigt som om en norrlänning skulle föreläsa om världsekonomi. Gotländska passar bättre i tv-program om vackra trädgårdar och i lottodragningar som Keno. Trots den olycksbådande kombinationen var jag och min kollega på toppenhumör. Det måste vara ett tecken på inre harmoni och lycka i själen när man kan skratta hysteriskt åt att barnafödandet har minskat med 30 % de senaste 50 åren (typ) och att BNP har ökat med 3,7 % i Botswana men minskat med 2,6 % i Nigeria (ja, det där var helt påhittat men ni förstår poängen). Antingen har jag blivit helt tokig eller så är jag bara glad på livet. Förmodligen en kombination av de båda. Hur som helst så älskar jag mitt nya positiva jag som sprider livsenergi till vänster och höger. 

PS. Idag klättrade jag upp på en sten på vägen tillbaka från simhallen och ropade högt "JAG ÄR FEMINIST". Mest för att testa hur det kändes. Det var roligt. Sen ville alla mina elever göra samma sak. Det kan väl inte vara fel, eller?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tillhör 30 + kategorin och identifierar mig som en trött, sliten och 10 kg för tung mamma. Men då och då får jag feeling. Det hände mig ikväll när jag var ute på en löptur (låter ju väldigt hurtigt när jag skriver det så). Jag hade musik i öronen...

Instagram verkar tro att jag är fascinerad av ormar. Och det vet ju alla, att ormar ger mig dödslängtan. Ibland skriker jag hysterisk och hoppar upp i knät på den som står bredvid. Oftast är det någon bekant som får ta emot mig, men ibland överraskar...

Jag ska vara ärlig. Jag är en träningsfuskare. Jag älskar att gå runt på jobbet och prata om alla pass jag ska köra i veckan. När arbetsdagen är slut säger jag hejdå till alla och slänger träningsbagen över axeln samtidigt som jag fiskar efter uppmun...

Vi har precis kommit hem från en semestervecka på La Gomera. Det var tydligt att det handlade om en charterresa till de svenska pensionärernas paradis - Kanarieöarna. Minst hälften av resenärerna var liksom iklädda Hawaiiskjorta och stråhatt redan på...

Jag vandrar runt i någon sorts bubbla av likgiltighet. Jag är inte mig själv. Det måste få ta tid, säger alla jag känner. Tråkigt nog är jag det norra halvklotets mest otåliga själ. Jag lovar, jag skulle behöva gå i avslappnings-yoga, medicinsk qi go...