Igår var en händelserik dag. Jag började på diebetesmottagningen på Ersta sjukhus kl 08.00 Jag var berädd på en rejäl utskällning ("Du kommer att dö en obehaglig död om du inte skärper dig nyss"), men blev positivt överaskad när mitt Hba1c hade sjunkigt med 0,1. Ha-le-lu-ja.

 Efter skolan hoppade jag runt på stan med några vänner. Jag lovade mig själv, djupt och heligt, att inte köpa någonting. Kom hem med en festblåsa, två par leg-ins och en mascara. Klart godkänt.

På kvällen var det dags för morfars 78-års firande. Grattis morfar. God middag, god efterätt. 10 kg senare begav jag mig in till stan (inflyttningsfest i skrapan). Jag fick sällskap av mormors syster Christina ("Du sköter väl skolan?" "Du vet väl att det är farligt med alkohol" "Du tar väl hand om din diabetes"). Var en trevlig kväll, även om jag kände mig minst 20 kg för stor för min klänning. Bestämde mig för att inte följa med ut, "Jag ska vara hemma tidigt ikväll så att jag orkar plugga imorgon". Klockan två satt jag på tunnelbanan, mycket nöjd med mig själv. "Jag tar minsann ansvar för mitt liv, går inte ut och festar och dricker ingen alkohol. Jag är Guds bästa ängel. Sant". Fast sen somnade jag och vaknade upp i Hässelby Strand. "Fukkkkk". Jag var inte hemma fören klockan halv fyra. Trött och sliten somnade jag med skor och jacka på soffan. Och pluggstatusen idag är lika med noll. Fan.