Igår var en händelserik dag. Jag började på diebetesmottagningen på Ersta sjukhus kl 08.00 Jag var berädd på en rejäl utskällning ("Du kommer att dö en obehaglig död om du inte skärper dig nyss"), men blev positivt överaskad när mitt Hba1c hade sjunkigt med 0,1. Ha-le-lu-ja.

 Efter skolan hoppade jag runt på stan med några vänner. Jag lovade mig själv, djupt och heligt, att inte köpa någonting. Kom hem med en festblåsa, två par leg-ins och en mascara. Klart godkänt.

På kvällen var det dags för morfars 78-års firande. Grattis morfar. God middag, god efterätt. 10 kg senare begav jag mig in till stan (inflyttningsfest i skrapan). Jag fick sällskap av mormors syster Christina ("Du sköter väl skolan?" "Du vet väl att det är farligt med alkohol" "Du tar väl hand om din diabetes"). Var en trevlig kväll, även om jag kände mig minst 20 kg för stor för min klänning. Bestämde mig för att inte följa med ut, "Jag ska vara hemma tidigt ikväll så att jag orkar plugga imorgon". Klockan två satt jag på tunnelbanan, mycket nöjd med mig själv. "Jag tar minsann ansvar för mitt liv, går inte ut och festar och dricker ingen alkohol. Jag är Guds bästa ängel. Sant". Fast sen somnade jag och vaknade upp i Hässelby Strand. "Fukkkkk". Jag var inte hemma fören klockan halv fyra. Trött och sliten somnade jag med skor och jacka på soffan. Och pluggstatusen idag är lika med noll. Fan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tillhör 30 + kategorin och identifierar mig som en trött, sliten och 10 kg för tung mamma. Men då och då får jag feeling. Det hände mig ikväll när jag var ute på en löptur (låter ju väldigt hurtigt när jag skriver det så). Jag hade musik i öronen...

Instagram verkar tro att jag är fascinerad av ormar. Och det vet ju alla, att ormar ger mig dödslängtan. Ibland skriker jag hysterisk och hoppar upp i knät på den som står bredvid. Oftast är det någon bekant som får ta emot mig, men ibland överraskar...

Jag ska vara ärlig. Jag är en träningsfuskare. Jag älskar att gå runt på jobbet och prata om alla pass jag ska köra i veckan. När arbetsdagen är slut säger jag hejdå till alla och slänger träningsbagen över axeln samtidigt som jag fiskar efter uppmun...

Vi har precis kommit hem från en semestervecka på La Gomera. Det var tydligt att det handlade om en charterresa till de svenska pensionärernas paradis - Kanarieöarna. Minst hälften av resenärerna var liksom iklädda Hawaiiskjorta och stråhatt redan på...

Jag vandrar runt i någon sorts bubbla av likgiltighet. Jag är inte mig själv. Det måste få ta tid, säger alla jag känner. Tråkigt nog är jag det norra halvklotets mest otåliga själ. Jag lovar, jag skulle behöva gå i avslappnings-yoga, medicinsk qi go...