Barn är underbara. Idag på tunnelbanan kom en hel dagispatrull instormandes. Jag blev glad i hjärtat när jag hörde deras ivriga redogörelser för hur snabb tunnelbanan egentligen är. "Den är snabbare än alla raketer som finns". "Den är så hääär (båda armarna maximalt utsträckta) snabb". "Den är snabbare än blixten". Osv osv.

Det fick mig att tänka på min favoritbok genom tiderna, nämligen:

Det är lätt att se vilka problem barnen stött på under sin livstid Jag ska bjuda på några smakprov:

Ett barn som inte fått ha mössa på sig för fröken

Ett barn som tidigt insett att det där med att tvätta inte är så kul (smart barn)

Ett barn som lider av pollen-allergi

Ett barn som har svårt att stava

Ett barn som blivit av med sin cykel

Ett barn som är trött på att släpa stjärtlappen upp för backen

Ett barn som vill ha en välkammad katt (och som är trött på att kamma själv?)

Ett barn som vill vara riktigt fint

Fantastiska barn, fantastiska uppfinningar, fantastisk bok!

 

Anna

6 november 2009 19:57

Hahahaha!! Klockren bok ju!!
Måste köpas! Kattkammen, stjärtlappen och bokstaven ske var ju bäst alltså!!

Kram

http://annakullberg.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tillhör 30 + kategorin och identifierar mig som en trött, sliten och 10 kg för tung mamma. Men då och då får jag feeling. Det hände mig ikväll när jag var ute på en löptur (låter ju väldigt hurtigt när jag skriver det så). Jag hade musik i öronen...

Instagram verkar tro att jag är fascinerad av ormar. Och det vet ju alla, att ormar ger mig dödslängtan. Ibland skriker jag hysterisk och hoppar upp i knät på den som står bredvid. Oftast är det någon bekant som får ta emot mig, men ibland överraskar...

Jag ska vara ärlig. Jag är en träningsfuskare. Jag älskar att gå runt på jobbet och prata om alla pass jag ska köra i veckan. När arbetsdagen är slut säger jag hejdå till alla och slänger träningsbagen över axeln samtidigt som jag fiskar efter uppmun...

Vi har precis kommit hem från en semestervecka på La Gomera. Det var tydligt att det handlade om en charterresa till de svenska pensionärernas paradis - Kanarieöarna. Minst hälften av resenärerna var liksom iklädda Hawaiiskjorta och stråhatt redan på...

Jag vandrar runt i någon sorts bubbla av likgiltighet. Jag är inte mig själv. Det måste få ta tid, säger alla jag känner. Tråkigt nog är jag det norra halvklotets mest otåliga själ. Jag lovar, jag skulle behöva gå i avslappnings-yoga, medicinsk qi go...