Igår var jag hemma hos Malin. Vi köpte godis, kurade ner oss i soffan och såg på film: "Because I said so". Yes my new nykteristlife is lovely. Vi kom överens om att filmen var lagom avancerad för vår nivå. Den handlade om en mamma som till varje pris skulle hitta den perfekta mannen åt sin ogifta dotter, vilket förstås slutade med totalt kaos. Ibland undrar man varför vissa männiksor väljer att skaffar barn. En del människor är helt enkelt inte lämpade att ha barn. Fast jag är förstås jättelämpad. Jag ska bli världens bästa mamma. Jag ska jobba deltid (max 75%), baka goda bullar och hämta tidigt från dagis varje dag. Får jag en tjej ska hon heta Maja (uppkallad efter världens bästa Maja såklart, det är arabiska och betyder prinsessa). Får jag en kille ska han heta Theodor (som kommer från grekiskan och betyder guds gåva). Min blivande man har ingen talan. Jag kommer att spendera maximalt med pengar på urgulliga barnkläder och minimalt med pengar på kläder till mig själv. Just det. Jag sa ju att jag skulle bli en bra mamma.

Så här fint har jag  i min lägenhet idag (jag har städat som en tok-dåre). Jag har till och med bäddat sängen och tänt ljus. Det är så mysigt så jag dör!