Jag brukar vara en person med starka känslor. Ibland tror jag att jag ska explodera. Humöret svänger likt en tredjegradsekvation och ingenting kan stoppa mig från att bara skrika rakt ut vad jag känner (det finns en lagbok med människor som kan intyga detta inför domstol). Ibland har jag funderat på om det finns medicin mot sånt. En tablett som gör att jag blir lite mer lagom. En stabilare och mer pålitlig människa helt enkelt.

Den här veckan har jag inte varit mig själv. Jag har varit LJUMMEN! Inte glad men inte heller ledsen. Inte arg. Jag är en fisk som simmar på mellandjupt vatten. En debattör som saknar argument. Jag går dit vinden blåser mig men känner varken upp eller ner. Jag har bedövat mina känslor och är mer av lagom och mindre av mest. Jag har slutat att bry mig. Jag vill rycka på axlarna åt allt. Är det så här det är att vara lagom? 

Nu ska jag ut och leta efter saker att bli glad över eller arg på. Jag vill vara mest igen!

Peace out!