Dagboksreferat:

"Det är fredag och kalendern visar att det redan har hunnit bli oktober. Vädret i Stockholm är 7 grader och regn. Men inte för mig och Tess. Vi är i paradiset. Vi är i fantastiska Biarritz på surfkurs. Vi känner oss som kungarnas kungar och som gudarnas gudar. Det sprutar livsglädje ur öronen och jag vill bara skratta. Det är så här livet ska vara. Jag har hittat hem"

Nu är jag åter i Stockholm, men vädret är inte så illa som jag hade befarat. Solen skiner och löven är höstigt gula och röda. Jag har letat fram vinterjackan och kängorna och är beredd att bemöta kylan. Synd bara att jag är för bakis för att röra mig. Jag ligger på vardagsrumsmattan (position klubbad säl) och åmar mig. Tur att det är mindre än ett år kvar tills jag ska bli nyktersit på heltid. Jag ska inte dricka en droppe efter att jag fyllt 25. Jag vill inte ta risken att bli en alkoholiserad 50-plussare som raggar på småpojkar på Cinderellakryssningar. Burrrr, hemska tanke!

Nu ska jag samla energi så att jag kan gå till badrummet och tvätta bort diverse mascaraklumpar från ögonen. Det vore ganska nice om jag hade en lyftkran som kunde bära mig till badrummet. Men tyvärr verkar det som att jag får gå av egen maskin. Hupp hupp. Den klubbade sälen är i rörelse. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tillhör 30 + kategorin och identifierar mig som en trött, sliten och 10 kg för tung mamma. Men då och då får jag feeling. Det hände mig ikväll när jag var ute på en löptur (låter ju väldigt hurtigt när jag skriver det så). Jag hade musik i öronen...

Instagram verkar tro att jag är fascinerad av ormar. Och det vet ju alla, att ormar ger mig dödslängtan. Ibland skriker jag hysterisk och hoppar upp i knät på den som står bredvid. Oftast är det någon bekant som får ta emot mig, men ibland överraskar...

Jag ska vara ärlig. Jag är en träningsfuskare. Jag älskar att gå runt på jobbet och prata om alla pass jag ska köra i veckan. När arbetsdagen är slut säger jag hejdå till alla och slänger träningsbagen över axeln samtidigt som jag fiskar efter uppmun...

Vi har precis kommit hem från en semestervecka på La Gomera. Det var tydligt att det handlade om en charterresa till de svenska pensionärernas paradis - Kanarieöarna. Minst hälften av resenärerna var liksom iklädda Hawaiiskjorta och stråhatt redan på...

Jag vandrar runt i någon sorts bubbla av likgiltighet. Jag är inte mig själv. Det måste få ta tid, säger alla jag känner. Tråkigt nog är jag det norra halvklotets mest otåliga själ. Jag lovar, jag skulle behöva gå i avslappnings-yoga, medicinsk qi go...