Jag har skalat av ringfingertoppen med en potatisskalare. Av misstag förstås. Lindade in fingret i en strumpa och hoppades att det skulle läka fint under natten. Men det gjorde det inte. Det var en stor blodfläck på täcket i morse och nu är såret infekterat och äckligt. Ska man behöva söka upp en läkare på grund av ett litet finger? Patetiskt.

Idag har jag varit hos diabetesdoktorn. Hon ville ladda över alla mina världen från blodsockerapparaten till datorn för att göra en fin kurva över hur mitt blodsocker har legat de sista 3 månaderna. Det ville inte jag. Men jag hade inget val. Kurvan bestod av en prick:

29/11 04.51: Blodsockervärde 13.1

Kul. På 3 månader har jag kollat blodsockret en gång. EN GÅNG! Det är fasansfullt, fruktansvärt dåligt. Observera tiden. 04.51 Ett fylle-blodsocker som Jonas tagit på mig. Good work.

Efter sjukhusbesöket gick jag på jakt efter lucia-kryssnings-kläder. Det gick katastrofalt dåligt. Jag köpte ett par stövlar i ren frustration över det dåliga utbudet av festkläder. Det var precis vad jag inte behövde, nu har jag 5 miljoner par stövlar och noll festklänningar. Jag får helt enkelt låsa in mig på hytten och spela patiens med mig själv på kryssningen i helgen.

Efter det var jag tvungen att åka till skolan. Inte GIH, utan den skolan jag har praktik på. Hua. Satt på ett arbetslagsmöte som aldrig ville ta slut och jag fick kämpa varje sekund för att hålla ögonen öppna. Jag tror till och med att jag somnade till några sekunder, för jag vaknade av att jag dregglade på min egen hand. Hoppas att ingen såg.

Kvällen har bestått av 5 timmars telefonpratande och 1 timmes sittande varmdusch (jag vägrar att lämna ifrån mig pallen jag fick när jag bröt knät, det är den perfekta duschpallen).

Snart ska jag sova, men innan dess ska jag kolla mitt blodsocker. Jag har blivit en ny människa nu. Bs: 15.1, klart godkänt. Sussiluss

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tillhör 30 + kategorin och identifierar mig som en trött, sliten och 10 kg för tung mamma. Men då och då får jag feeling. Det hände mig ikväll när jag var ute på en löptur (låter ju väldigt hurtigt när jag skriver det så). Jag hade musik i öronen...

Instagram verkar tro att jag är fascinerad av ormar. Och det vet ju alla, att ormar ger mig dödslängtan. Ibland skriker jag hysterisk och hoppar upp i knät på den som står bredvid. Oftast är det någon bekant som får ta emot mig, men ibland överraskar...

Jag ska vara ärlig. Jag är en träningsfuskare. Jag älskar att gå runt på jobbet och prata om alla pass jag ska köra i veckan. När arbetsdagen är slut säger jag hejdå till alla och slänger träningsbagen över axeln samtidigt som jag fiskar efter uppmun...

Vi har precis kommit hem från en semestervecka på La Gomera. Det var tydligt att det handlade om en charterresa till de svenska pensionärernas paradis - Kanarieöarna. Minst hälften av resenärerna var liksom iklädda Hawaiiskjorta och stråhatt redan på...

Jag vandrar runt i någon sorts bubbla av likgiltighet. Jag är inte mig själv. Det måste få ta tid, säger alla jag känner. Tråkigt nog är jag det norra halvklotets mest otåliga själ. Jag lovar, jag skulle behöva gå i avslappnings-yoga, medicinsk qi go...