Jag har skalat av ringfingertoppen med en potatisskalare. Av misstag förstås. Lindade in fingret i en strumpa och hoppades att det skulle läka fint under natten. Men det gjorde det inte. Det var en stor blodfläck på täcket i morse och nu är såret infekterat och äckligt. Ska man behöva söka upp en läkare på grund av ett litet finger? Patetiskt.

Idag har jag varit hos diabetesdoktorn. Hon ville ladda över alla mina världen från blodsockerapparaten till datorn för att göra en fin kurva över hur mitt blodsocker har legat de sista 3 månaderna. Det ville inte jag. Men jag hade inget val. Kurvan bestod av en prick:

29/11 04.51: Blodsockervärde 13.1

Kul. På 3 månader har jag kollat blodsockret en gång. EN GÅNG! Det är fasansfullt, fruktansvärt dåligt. Observera tiden. 04.51 Ett fylle-blodsocker som Jonas tagit på mig. Good work.

Efter sjukhusbesöket gick jag på jakt efter lucia-kryssnings-kläder. Det gick katastrofalt dåligt. Jag köpte ett par stövlar i ren frustration över det dåliga utbudet av festkläder. Det var precis vad jag inte behövde, nu har jag 5 miljoner par stövlar och noll festklänningar. Jag får helt enkelt låsa in mig på hytten och spela patiens med mig själv på kryssningen i helgen.

Efter det var jag tvungen att åka till skolan. Inte GIH, utan den skolan jag har praktik på. Hua. Satt på ett arbetslagsmöte som aldrig ville ta slut och jag fick kämpa varje sekund för att hålla ögonen öppna. Jag tror till och med att jag somnade till några sekunder, för jag vaknade av att jag dregglade på min egen hand. Hoppas att ingen såg.

Kvällen har bestått av 5 timmars telefonpratande och 1 timmes sittande varmdusch (jag vägrar att lämna ifrån mig pallen jag fick när jag bröt knät, det är den perfekta duschpallen).

Snart ska jag sova, men innan dess ska jag kolla mitt blodsocker. Jag har blivit en ny människa nu. Bs: 15.1, klart godkänt. Sussiluss

I helgen har jag varit i Göteborg med mina gymnaster och tävlat ungdomscupen i gymnastik. Vi hade inte marginalerna på vår sida och domarna var blinda, mutade puckon. Jag är inte alls bitter. Jag älskar gympa. Kiss-domare!! Kiss-Engelholm!! Nåja, vi är trots allt Sveriges 9e bästa lag. Och på USM i juni ska vi vara Sveriges bästa. Jag ska göra allt som står i min makt för att vi ska ta oss dit.

Det har varit en bra helg för mig. Jag har inte fått ett enda nervöst samanbrott och ingen stresspanik. Jag har varit lugn och sansad, haft ordning och reda och tagit precis lagom mycket ansvar. Och jag har inte slarvat bort några friståendedräkter och inga tofsar. Yes!! Jag har däremot slängt min legetimation i soporna på Mc Donalds. Av misstag förstås. Och Mc Donalds-killen som hjälpte mig var Göteborgare (de är ju som de är) och förstod inte alls vad jag menade när jag förklarade att det måste ligga överst i påsen, utan började röra runt bland soporna så att det försvann ur sikte. Tack!! Efter ett tag gav han upp och jag fick plocka upp hamburgare efter hamburgare på jakt efter mitt förlorade kort medan Annika och Jannika stod bredvid och hånade mig, skrattade hysteriskt och gjorde äcklade miner. Lovely. Till slut hittade jag mitt kombinerade aids- och influensasmittade kort, dränkt i majonäs och ketchup, längst ner i soppåsen. Uuuääck!

Det var mycket som hände i Göteborg den här helgen. Inte nog med ungdomscup, student-SM i fotboll och fitness-mässa, det var fredagsfinal i Idol också!!! Och vi bodde ca 23 meter ifrån Scandinavium!! (Jonathan missuppfattade det hela och trodde att vi skulle bo på det Skandinaviska köpcentrumet, hahaha). På hemresan fick jag träffa min pojkvän, Rabih. Mmmmh! Han förklarade att han ville gifta sig med mig, men just nu hade han fullspäckat kändis-schema (såklart) så han skulle höra av sig lite senare. Och det får man väl acceptera när man är tillsammans med snygg kändis.