Min mamma menar att hon har svårt att känna igen människor. Hon kan inte se en hel film utan att blanda ihop huvudpersonen med flera olika biroller och hon tycker att alla grannar ser ungefär lika dana ut. Det verkar som att jag har ärvt den egenskapen. Thank's mom.

På tunnelbanan stöter jag på en tant. Det råder inga tvivel om att jag känner igen henne, frågan är bara från vad. Hon kommer fram och ger mig ett strålande leende, en stor kram och säger "Guuuud vad länge sen". Jag är säker på att jag ska komma på vem hon är under tiden vi pratar och spelar med: "Jaaa guuud vad länge sen"

Konversationen i ungefärliga drag:

Hon: "Jag har tänkt mycket på dig, hur det går för dig och vad du gör nu förtiden?"

Jag: "jaa jag har tänkt på dig också! (vem är hon!? Hjälp, tänk nu)

Hon: Så vad har du gjort sen vi sågs senast?

Jag: (När träffade jag henne senast? Var det i grundskolan? Gymnasiet? Eller är det någon som jag lärt känna på senare dagar? Panik, Nu måste jag svara) .... "Jag är fortfarande tränare i Brommagymnasterna och pluggar på GIH?"

Hon: "Tränare i vadå?"

Jag: "Gymnastiktränare" (okej, jag känner henne inte genom gymnastiken alltså, phuu)

Hon: "Jaa du gör som dina föräldrar alltså"

Jag: "Ja visst" (Är hon en familjevän? En avlägsen släkting? Mormors syster kanske. Hon som skickar pengar på födelsedagar och julafton? En gammal dagmamma?)

Hon: "Hur går det med killen då?"

Jag: "Jodå, det knallar och går" (neeej vad säger jag? Dumma dumma jag. Vilken kille syftar hon på?)

Hon: "Så ni är tillsammans fortfarande, vad roligt!"

Jag: "Eh jo. Råcksta, här ska jag visst av, jag bor här"

Hon: "Jag trodde att du bodde i vällingby"

Jag: Jag har flyttat. Hej då! (Fan!!)

Looovely. Kan det bli värre?

Sen gick jag och handlade men glömde att ta med mig varorna. Jag bara betalade och gick. Jag hör att någon visslar efter mig och tänker: "Idioter, ragga på någon annan" innan jag inser att et är en kille som springer efter mig med mina varor. Thanks. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tillhör 30 + kategorin och identifierar mig som en trött, sliten och 10 kg för tung mamma. Men då och då får jag feeling. Det hände mig ikväll när jag var ute på en löptur (låter ju väldigt hurtigt när jag skriver det så). Jag hade musik i öronen...

Instagram verkar tro att jag är fascinerad av ormar. Och det vet ju alla, att ormar ger mig dödslängtan. Ibland skriker jag hysterisk och hoppar upp i knät på den som står bredvid. Oftast är det någon bekant som får ta emot mig, men ibland överraskar...

Jag ska vara ärlig. Jag är en träningsfuskare. Jag älskar att gå runt på jobbet och prata om alla pass jag ska köra i veckan. När arbetsdagen är slut säger jag hejdå till alla och slänger träningsbagen över axeln samtidigt som jag fiskar efter uppmun...

Vi har precis kommit hem från en semestervecka på La Gomera. Det var tydligt att det handlade om en charterresa till de svenska pensionärernas paradis - Kanarieöarna. Minst hälften av resenärerna var liksom iklädda Hawaiiskjorta och stråhatt redan på...

Jag vandrar runt i någon sorts bubbla av likgiltighet. Jag är inte mig själv. Det måste få ta tid, säger alla jag känner. Tråkigt nog är jag det norra halvklotets mest otåliga själ. Jag lovar, jag skulle behöva gå i avslappnings-yoga, medicinsk qi go...