Jag är specialbeställningarnas okrönta konung. Jag vill ha saker och ting på mitt vis. Ibland får jag sota för det. Som förra veckan när jag kliver in på pizzerian och bagaren ropar till mig högt genom folksamlingen: DET VANLIGA ELLER? Jaha. Tack för det. Nu tror förstås hela telefonplan att jag är stammis på den lokala pizzerian. Här kommer hon igen. Pizza-tjejen. Hon som bara äter pizza. Jag låtsas som att bagaren har förväxlat mig med någon annan och ser högst frågande ut. Sen beställer jag någonting random från listan i menyn, bara för att markera att jag inte är tjejen som tar det vanliga. Jag hoppas att det lilla missförståndet beror på att jag de två senaste (väl utspridda) besöken var så besvärlig att mitt ansikte brände sig fast på den stackars bagarens hornhinna. Men ursäkta, jag kan faktiskt inte rå för att jag gillar halvinbakta pizzor med tretton slevar tomatsås, oxfile och bea men utan ost. Inte ska jag bli uthängd för det.

Jag är hemma och sjuk igen. Mitt immunförsvar är som en halvrutten fisk. Telefonen ringer med dolt nummer. Det är Utrikesdepartementet som vill ställa lite frågor. Eftersom jag inte har gjort någon god gärning på länge så tänker jag att det är lika bra att ställa upp. UD-killen påbörjar utfrågningen: Vilka är UDs viktigaste uppgifter? Är UD en modern organisation? I vilka länder kan du kontakta UD? Kan UD betala för att transportera hem en död kropp från utandet? Efter att ha svarat jag vet inte på de sju första frågorna får jag panik. Jag googlar på utrikesdepartementet i hemlighet och försöker frenetiskt leta rätt på svaren. Tack säger UD-killen tillslut och skrattar när jag frågar om han tycker att jag verkar blåst. Det betyder nog ja.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tillhör 30 + kategorin och identifierar mig som en trött, sliten och 10 kg för tung mamma. Men då och då får jag feeling. Det hände mig ikväll när jag var ute på en löptur (låter ju väldigt hurtigt när jag skriver det så). Jag hade musik i öronen...

Instagram verkar tro att jag är fascinerad av ormar. Och det vet ju alla, att ormar ger mig dödslängtan. Ibland skriker jag hysterisk och hoppar upp i knät på den som står bredvid. Oftast är det någon bekant som får ta emot mig, men ibland överraskar...

Jag ska vara ärlig. Jag är en träningsfuskare. Jag älskar att gå runt på jobbet och prata om alla pass jag ska köra i veckan. När arbetsdagen är slut säger jag hejdå till alla och slänger träningsbagen över axeln samtidigt som jag fiskar efter uppmun...

Vi har precis kommit hem från en semestervecka på La Gomera. Det var tydligt att det handlade om en charterresa till de svenska pensionärernas paradis - Kanarieöarna. Minst hälften av resenärerna var liksom iklädda Hawaiiskjorta och stråhatt redan på...

Jag vandrar runt i någon sorts bubbla av likgiltighet. Jag är inte mig själv. Det måste få ta tid, säger alla jag känner. Tråkigt nog är jag det norra halvklotets mest otåliga själ. Jag lovar, jag skulle behöva gå i avslappnings-yoga, medicinsk qi go...